Poolen är så full med döda insekter att man bör simma med stängd mun, om man inte vill kliva upp med något som påminner om en rejäl grovsnus under överläppen. Jag vet det här eftersom jag spenderar mycket tid i vatten just nu. Jag badar i poolen och i havet och försöker se ut som om jag är duktig på att simma, vilket jag inte är. Men ett par obesvärade simtag i crawlstil, några sublima meter ryggsim och ett bröstsim med professionell ansats (huvudet under ytan vid varje simtag, ni vet) skapar bilden av mig som en enormt simkunnig person. Det känns viktigt för mig att markera mitt alfahanneskap även i vatten. Den simstil jag undviker när andra tittar på är fjärilssim. Helt klart den vackraste och svåraste simstilen och därför den mest åtråvärda att behärska. Min fru har tävlingssimmat i just fjäril och gav mig några lektioner i morse. När jag sedan prövade min nyvunna teknik så skrattade hon så mycket att hon knappt klarade av att hålla sig flytande. Så jag kanske väntar med att introducera den simstilen i min repertoar ett litet tag till. Annars hade jag en ödla på besök i huset idag igen. Att de aldrig lär sig?

Anders Tempelman