De senaste 20 åren har alla företag med självaktning gjort s.k varumärkesarbeten. Det kretsar i huvudsak kring att hitta en större mening än att bara tjäna pengar och odla en företagskultur som är större än gummiankan som man kanske tillverkar. Jag är i grund och botten en anhängare av den här idén, just därför att det vidgar perspektiven och öppnar för nya infall. Vi säljer inte gummiankor, utan kanske underhållningsprodukter för marina miljöer? Ibland kan det också tydliggöra att företaget faktiskt bidrar till samhället utöver det vanliga och inte bara lyder lagstiftning.

Den här varumärkessektorn har också odlat fram egna konsulter som tar väldigt bra betalt för att dra fram i stort sett identiska ”kärnvärden” för alla företag de jobbar med. Och i en fri konkurrens är det som bekant särskiljande drag som är avgörande för ett företags framgång, men det är en annan historia. Som absolut dummast blir det här i alla fall när företag skriver ut sina hjärndöda plattityder till allmän beskådan. I receptionen, på sajten, i annonser och lite här och var på företagets vita väggar. Tro mig, jag ser det ofta. Det är lite som att ragga på krogen och viska i en kvinnas öra att man är ”spännande, sexig, rolig, intelligent och hängd som en häst.” Ingen vill höra det. Alla vill uppleva det.

Anders Tempelman