Jag vet inte var det började. Fanns det i folksjälen från starten eller blommade det ut som syfilis under svältåren? Eller var det Ikea, H&M, Ö&B, Jula, Rusta, Prisextra och STOR STARK 29:- som gradvis förstörde oss? Det här att allt ska vara så billigt som möjligt. Vi är numera ett folk som helt förlorat vårt kvalitetsmedvetande till förmån för prismedvetande.

Det är därför upphandlingarna av äldrevården går åt helvete, utgångspunkten är att landstinget alltid ska välja den billigaste leverantören. Sen spelar de förvånade över att den som kostade minst också var den som presterade absolut sämst. Om ni frågar mig så handlar det inte ett dugg om vilken regi saker och ting drivs i, utan om beställare som pressar underleverantörer till den absoluta botten. Det är heller ingen slump att alla nybyggda skolor, sportanläggningar, simhallar och köpcenter ute i landet ser ut som provisoriska lador, det blev nämligen billigast så. Offentlig upphandling, du har många fula ansikten.

Och om folk vägrar att betala för mat som odlats eller producerats under rimliga förhållanden, så är det väl inte så konstigt att några ser möjligheter att färga en fläskfilé och sälja den som oxfile. Den utgångna köttfärsen kan märkas om och säljas igen och varför inte slänga ner lite häst i lasagnen? För folk märker ju ändå ingen skillnad.

Det är väl snart bara några bilmärken och advokater kvar som lyckas upprätthålla ett rätt självklart orsakssamband: Kvalitet kostar. Och det billigaste har en astronomisk prislapp.