Jag sitter på en middag med en kvinna som oprovocerat berättar om sin tro på någon sorts högre makt. Jag nickar lite artigt och försöker sen leda samtalet åt ett annat håll. Tyvärr har det rakt motsatt effekt och hon börjar korsförhöra mig om min egen tro. Jag förklarar då att jag ser mig själv som ateist och hoppas att samtalsämnet ska avslutas där. Istället lägger hon huvudet på sned och tittar lite sorgset på mig

-Vilket fattigt liv du måste leva som inte tror på någonting.

Det är svårt att behålla sin neutralitet när man utsätts för en krigshandling, så jag lägger ner mina bestick.

-Åh, jag vet inte det, svarar jag och söker med blicken mot taket. Jag tror på forskning, medmänsklighet och yttrandefrihet. Jag tror på kunskap som upplysningsredskap, kärlekens helande kraft och skrattets förmåga att ge oss perspektiv på oss själva. 

-Men jag talar om andlighet, att det finns någonting mer, ett högre syfte, säger hon med ett nedlåtande leende och tror att hon är färdig med mig.

-Inget skrämmer mig mer än människor som inbillar sig att de har ett högre syfte. Som söker vägledning i några gamla skrifter som bara är ett ihopkok av gamla dumheter till syfte att kontrollera människor. Jag tror att det finns en dumhetens evolution. Dumheter som pågår tillräckligt länge kallas först för tradition och sen för kultur. Efter ännu ett tag når den sin ädlaste form - religion. Då står den helt över alla förnuftsmässiga argument och är direkt livsfarlig. 

Hon ska precis till att säga något, men jag är inte klar.

-Vuxna människor som på allvar tror på en allsmäktig Gud som fick en son genom att sexlöst befrukta en helt oskyldig, gift kvinna. Direkt livrädd blir jag förstås när djupt troende begår fruktansvärda handlingar och inbillar sig att det ska ge fribiljett till ett himmelrike. Om du söker ett högre syfte, ta och berätta för dem att språkforskningen bevisat att ett ödesdigert fel skedde vid översättningen av Koranen. Martyrer belönas inte alls med 72 oskulder i himmelriket. Ordet som översatts till just oskulder betyder i själva verket små vindruvor. Russin helt enkelt. Jag misstänker att väldigt få skulle döda oskyldiga människor för att få en grabbnäve. Än mindre försöka ha sex med dem. 

Hon tittar utmattat på mig och fingrar lite på sitt guldkors som dinglar runt halsen.

-Att det inte finns något himmelrike kan du vänta med att berätta. Ta en dålig nyhet i taget, sen kanske vi kan ägna våra krafter åt att försöka överleva som art tillsammans och i fred.

Sen äter vi en sagolik äppelpaj med vaniljsås tillsammans under en, ja, andaktsfull tystnad.