Förlossningsrådgivaren.

Jag har stängt av funktionen som gör att mitt telefonnummer är synligt när jag ringer någon. Jag är nämligen inte säker på att min äldsta dotter skulle svara annars. Det är mina dödsryckningar som curlingförälder där jag inte kan låta bli att kanalisera min egen oro och maskera det som omtanke om henne. 

-Hallå? svarar hon lite tveksamt. 

-Hej, det är bara jag. Ligger det en manet på ditt vardagsrumsgolv? 

Hon är tyst en stund, jag kan för mitt inre se hur hon gestikulerar mot sin pojkvän och himlar med ögonen så att även han förstår att det är jag som ringer.

-Vad vill du?

-I så fall är det slemproppen och då är det dags att åka till sjukhuset, säger jag agiterat. 

-Jag ser en Brax sprattla på golvet, kan det vara den? säger hon och försöker vara rolig.

-Allvarligt. Det är det här jag menar. De går inte igenom sånt här på profylaxkurserna. Jag minns det som igår, de undviker allt som kan låta obehagligt. 

-Pappa…

-De pratar om vilken djävla valmusik man ska välja, beskriver med bedövande tristess hur man ska packa sin väska och vilken typ av mackor man bör ta med sig inför förlossningen. 

-Pappa, jag vet vad slemproppen är, avbryter hon trött.

-Nej, ingen vet vad slemproppen är, säger jag. Bildgoogla och se själv. Slemproppen är förlossningens blinda fläck. Lite som katolska kyrkans förhållande till pedofili, man mörkar det tills man överbevisas och då säger man att det var så trångt i sakristian att man kanske råkade penetrera en korgosse av misstag.

-Måste vi prata om det här just nu? frågan hon lite trött.

-När ska vi annars prata om det? Snart står någon djävla sköterska med en spruta och vill skjuta in koksalt under huden på dig…

-Va, varför det?

-Kvaddlar kallar de det för. En så fruktansvärt dum idé. Man gör det för att det gör så ont att man glömmer bort den andra smärtan. Då kan man väl lika gärna slå en spik igenom handen? säger jag och fnyser i luren.

-Ok, jag undviker det.

-Och föreslår de akupunktur så svarar du att du hellre spelar Yatzy som smärtlindring. 

-Vad ska jag ha då? undrar hon nu med ett genuint intresse.

-Allt de har. Säg att du kräver en feministisk förlossning.

-Vad betyder det?

-Inte fan vet jag, du får improvisera. Rätten till din kropp och maximal smärtlindring enligt konstens alla regler. De här lama alternativen är påhittade av män som antagligen äter alvedon när de är hårda i magen.

-Tack pappa. Bra snack.

-Jag älskar dig också. Ring när hon är född, jag orkar inte ligga sömnlös mycket längre till.