Kvinnors handväskor

Lite okunnigt delar jag upp dem i två kategorier. De riktigt små, som rymmer lite koldioxid, ett månadsmärke, en tampong och några lösa halstabletter i bottendammet. Sen har vi de lite större. Axelremsväskor, kan de heta så? Större och därför mer praktiska, skulle man kunna förledas att tro. De är fortfarande en accessoir, vi pratar inte om praktiska ryggsäckar från Fjällräven med skojiga namn som rymmer en dator eller en liter standardmjölk. Nej, den här sortens axelremsväska kan komma ifrån Prada eller Gucci och kosta lika mycket som en estnisk bärplockare tjänar efter 28 dygn på en svensk mosse. Frånsett att innehållet i alla dessa väskor förbryllar mig, så är det ändå axelremmarna som förvånar mig mest. De håller nämligen inte väskan uppe. Alla kvinnor jag ser går omkring och korrigerar axelremmarna oavbrutet, nästan som ett maniskt ticks. Alldeles nyss stod en vacker kvinna framför mig på Waynes Coffee och skulle dricka kaffe och samtidigt bli intervjuad för ett jobb. Hon försökte hålla en normal konversation med sin blivande chef i kön, samtidigt som hon oavbrutet korrigerade axelremmarna. Jag kan inte låta bli att misstänka en komplott mot kvinnor. Designern bakom dessa väskor måste vara ute efter att reducera kvinnors rörlighet och störa deras fokus. Kan det vara samme onde man som hittade på högklackade skor?

Anders Tempelman