Hugget i sten
anders tempelman
Satt på Gustav Adolfs kyrkogård idag och åt en wrap med några kollegor. Det är märkligt hur många av gravstenarna som har yrkestitlar. Det är professorer, direktörer, ingenjörer, präster och befäl. Och mitt ibland denna hybris och enfaldiga längtan efter att bli ihågkommen som någonting stort och viktigt, hittade jag den här stenen. Jag har själv flera speciallärare att tacka för att jag är den jag är idag. Speciellt tänker jag på min talpedagog som behandlade min stamning som barn. (Det är därför jag har ett magstöd som tål att jämföras med Mikael Persbrandts.) Tack för det.
Innan jag ätit upp min ganska äckliga wrap kom jag fram till att jag vill bli
kremerad och strödd som müsli på Hagbytippen.