LövHitler.
anders tempelman
Jag krattar ursinnigt ihop alla löven på tomten till en gigantisk hög, sen tar jag hela famnar och öser över staketet på grannens tomt. Det dröjer inte länge innan han kommer ut.
-Vad fan håller du på med?
-Jag återlämnar löven som tillhör ditt träd, svarar jag och tömmer samtidigt ännu en famn på hans tomt.
-Mitt träd?
-Ja, inte är det mitt träd i alla fall.
-Såhär kan du inte göra, säger han och börjar kasta tillbaka en del av löven över på min tomt.
-Ett ögonblick, säger jag och spänner blicken i honom. Så frisbeen, fotbollen och tennisbollarna som dina ungar utan bollsinne får in på min tomt hela tiden, är de mina nu?
-Men löv? Det är ju löjligt, det är väl allas...
-Ja, du kanske har rätt. Träden på din tomt är kanske mina också? I så fall kommer jag över med motorsågen direkt. Jag tror jag behåller veden också eftersom det är allas ved.
-Vänta lite nu....
-Hur ska du ha det då? Äger du eller inte? Om du gillar dina träd, bra, men ta ansvar för dem.
-Jaja, ok, jag tar hand om löven om det är så jobbigt för dig.
-Du tycker säkert att de boende i Fukushima borde ta hand om allt radioaktivt utsläpp också, men där har jag och hela världssamfundet en annorlunda uppfattning.
-Jag har ju sagt att jag ska ta bort löven från din tomt.
-Bra, ta en mossrivare och fixa min gräsmatta på samma gång. Dina träd skuggar nämligen min tomt och dödar gräset.