Scener på Skatteverket.

Föräldrarna som ville döpa sin nyfödda dotter till Fisen fick avslag hos Skatteverket som menade att namnet inte var lämpligt. Där slutade artikeln i DN, men min hjärna gick på syra i flera dagar efteråt. 

Ruth Zetterberg, 63, som ansvarar för namnregistreringen på Skatteverket, har hittills framgångsrikt satt stopp för barnnamn som Kotten, Biceps, Pilsner och Brunstgnägg. Ruth satte också stopp för namnet Tomhet, vilket jag personligen tycker är lite av ett misstag. (Jag överväger dagligen att döpa om mig själv till Tomhet Tempelman, men det är lite av ett sidospår.) Nåja, Ruth hade ett möte med det unga paret och försökte förklara att hon inte medger namn som väcker obehag eller anstöt för bäraren, eller av någon annan anledning är olämpligt som förnamn.

Paret kunde inte se hur det här namnet skulle kunna skapa problem för barnet. Namnet Fisen hade börjat som ett gulligt namn på det ofödda barnet. De blivande föräldrarna hade pratat bebisspråk och längtat efter deras lilla ”fis” i nio månader. En term som efter hand tappade sin ursprungliga betydelse och i kombination med en total avsaknad av fantasi, blev deras favoritnamn på barnet. Nu blev det en flicka, men namnet hade passat lika bra på en pojke, sa de engagerat. Fisen är ju genusneutralt och modernt. De menade också att Fisen skulle bli unik, kanske en kommande influencer med en egen vlogg? ”Fisens värld” skulle bli youtubekanalen där hon skulle visa upp och rekommendera konsumtionsvaror med kapacitet att skänka ögonblick av tröst i en värld utan hopp. Paret såg över huvud taget inga problem med sitt val av namn. 

Ruth log på de rätta ställena, nickade förstående och försökte sen måla upp lite scener så att paret skulle få sig en tankeställare.

-Nu ska Fisen spela blockflöjt för klassen. Fick Fisen orgasm? Tager du Fisen till din äkta maka att älska i nöd och lust? Statsminister Fisen Petterson tog starkt avstånd från förslaget om dödshjälp inom vården. Fisen fick en son. Fisen begravdes i stillhet på Läckö Kyrka. 

Paret tittade frågande på Ruth och ryckte på axlarna. De förstod inte vad problemet var. Och det är väl precis där som det verkliga problemet ligger?