Vinterspelen är hemma.
anders tempelman
Som alla förstår är det jag som arbetat i det tysta för att övertyga IOK om att Sverige är en lämplig kandidat för OS 2030. Jag har rest runt till enskilda styrelsemedlemmar i deras hemländer med filmer och ritningar som visar att Sverige har alla förutsättningar för att agera värd. Till min hjälp har jag haft all min vältalighet och övertalningsförmåga i kombination med kokain, horor och mutor.
Jag har fått totalitära stater att känna sig välkomna till oss och lovat att de ska slippa jobbiga frågor kring demokrati och förtryck.
-Olika länder kan ha olika syn på vad som är tortyr eller etnisk rensning, men när det kommer till vem som hoppar längst i backhoppning är vi alla eniga att det bara handlar om meter och centimeter, sa jag och fick gillande blickar från alla länder som fullkomligt struntar i mänskliga rättigheter.
-Doping är en viktig fråga, men den ska inte besudla spelens strålglans. Därför görs inga dopingprov under pågående tävlingar. Det skrämmer bara bort annonsörer och sponsorer. Svenska skattebetalare har fullt upp med räntehöjningar, skenande elräkningar, regelbundna dödsskjutningar och en helt oduglig regering, så vi ska undvika att höja skatten mer än nödvändigt, sa jag och skrattade sådär härligt som bara jag kan.
Här på hemmaplan har jag också åkt runt och ljugit för nyckelpersoner om att vi kommer att hålla budgeten och att hela landet kommer att tjäna på att arrangera ett Vinter-OS. Ett påstående som ingen frisk människa kunde tror på, tills jag överräckte ett brunt kuvert med 500.000 kronor till beslutsfattare i utvalda regioner. (Allt i 20-kronors sedlar med Astrid Lindgren på, för att ge en mer legitim känsla.) Jag lovade också att skidbalett skulle återuppstå som OS-gren, vilket alla inom SD betraktar som en nationalsport.
Sen var saken biff.