Ett rekommendationsbrev åt en fd kollega.
anders tempelman
Till den det berör, vilket jag hoppas är väldigt få.
Att använda ordet arbete i ett intyg som handlar om Niklas känns egendomligt. Han fanns här under en tid, det känns som en mer korrekt beskrivning. Den enda synliga färdighet jag kunde se hos Niklas var att han gick omkring med mössa inomhus årets alla dagar. Om det berodde på hans bristande hygien eller cerebrala förmåga är oklart. Jag gissar att det är oavgjort på den punkten. Hans dagar förbrukades huvudsakligen av ett konstant uppdaterande av sin Facebook status, vilket åtminstone antyder ett visst mått av uppfinningsrikedom med tanke på hans händelselösa och andefattiga liv. Att vi råkade anställa Niklas var ett misstag av galaktiska proportioner och jag har personligen avlivat den skyldige enbart med hjälp av en nötknäppare.
Niklas visade sig också vara mycket svår att bli av med, eftersom han var organiserad - vilket säger allt om hur desperata fackföreningarna är att få medlemmar numera. Att avlägsna den blodfyllda fästingen blev både kostsamt och energidränerande.
Med risk för att vara övertydlig vill jag starkt avråda alla från att anställa Niklas, oavsett roll eller uppgift.
Varma hälsningar
Anders Tempelman