Vardagssadism.
anders tempelman
Jag är nere på SL-center för att byta ut ett månadskort som slutat att fungera. Kvinnan bakom disken håller som bäst på att hjälpa mig när jag ser den lilla knappdosan på disken. Den har en liten text som säger ”Vad tycker du om servicen som du fått här?” och 5 svarta knappar. Från VÄLDIGT BRA till VÄLDIGT DÅLIGT och hela gråskalan däremellan. Jag pekar på dosan och ler lite.
-Jaha, då ska vi se hur det går för dig idag.
-Ja, skrattar hon. Jag gör så gott jag kan.
-Det tror jag säkert. Hur tycker du att jag ser ut förresten?
-Förlåt?
-Vad tycker du om mitt utseende? frågar jag och låter min hand smeka knappdosan.
-Ja......bra......antar jag...
-Bara bra eller fantastiskt bra?
Kvinnan tittar forskande på mig och sen på min hand vid knappsatsen.
-...fantastiskt bra?
-Det känns inte riktigt som om du menar det, säger jag och låter mitt pekfinger stanna över VÄLDIGT DÅLIGT.
-Jo, det gör jag, verkligen.
-Kärlek, är det ett ord som poppar upp när du ser mig?
-Nej, det kan jag nog inte säga........
-Du väljer själv, säger jag och trummar olycksbådande på den lägst stående knappen.
-Ok, kärlek, absolut.
-Och vad brukar vi säga till människor vi älskar?
Hon stirrar på mig med en löjligt vattnig blick. Jag låtsas lägga min kroppsvikt på knappen innan hon till slut får mål i munnen.
-Jag älskar dig...
-Vad trevligt. Det gjorde inte så ont va?
Hon skakar på huvudet.
-Men jag tycker inte din känsla för service var så bra, säger jag samtidigt som jag trycker tre gånger på VÄLDIGT DÅLIGT. Sen går jag ut och har en väldigt bra dag.