Sverige är fanatiskt.

-Enda sättet att få någonting vettigt i matväg utmed de svenska vägarna, är att sätta cruise-controlen på 150km/timmen, öppna sidorutan, luta sig ut, blunda och gapa stort. På ca 42 sekunder har du fått så mycket insekter i munnen att du står dig hela vägen upp till Stockholm. Ett ekologiskt skrovmål på gräshoppor, flugor, mygg, knott och nattfjärilar. Med lite tur får du en fladdermus på köpet som har en lite luddig kropp och läderaktiga vingar, men i gengäld ger en härlig mättnadskänsla.

Jag förklarade det här för en kille bakom kassan på en bensinstation i Småland. Han bar shorts, foppatofflor och en trång t-shirt med trycket ”Jag kanske inte är perfekt, men bra djävla nära.” Han tittade håglöst på mig efter en hel uppväxt i bensinångornas närhet. Men jag lät mig inte stoppas.

-I resten av Europa har de löst matfrågan med något som kallas för VÄGKROGAR. Det är inrättningar som kan vara en del av bensinstationen eller inte. De kan se ut som en skolbespisning, en bar, ett oansenligt bricklunchställe eller en traditionell restaurang. Men en sak har de gemensamt. Där görs det mat med KÄNSLA och YRKESSTOLTHET, oavsett om du bara tar en macka, en kaffe eller en schnitzel.

Killen hade slutat lyssna, om han någonsin gjort det. Han begravde bara ena fingret i näsborren samtidigt som han flyttade ordningen på de roterande korvarna. 

Då gav jag upp. På honom och hela djävla landet.