Ett ovanligt hett erbjudande.
anders tempelman
Jag började nyligen prenumerera på en tidning som jag inte behövde. Genom att svara snabbt fick jag nämligen en present i form av produkten FlameBoy. En gasdriven brännare avsedd för efterrätter. I presentationen stod det att den var så snygg att den kunde stå framme på bordet, så jag lydde det rådet.
Några kvällar senare är jag barnvakt åt våra goda vänners 4-åriga son. Han får tag i brännaren under middagen och när jag vänligt men bestämt säger att han ska ställa tillbaka den så trycker han in pistolgreppet och drar igång en svetslåga. Jag försöker febrigt ta den tillbaka, men då siktar han med lågan mot mina händer och ler varje gång jag skriker. Jag säger att det där är farliga saker och går mot honom, då kör han helt plötsligt upp svetslågan mot mitt ansikte. Han slutar inte förrän jag är helt hårlös och skakande lik en gammal kiwi, fast med en yta som creme caramél.
Jag börjar ylande att jaga honom med de få rester av hornhinna jag har kvar. Han springer som en liten vessla och lyckas antända soffan, gardinerna i vardagsrummet och min hund under sin flykt. Jag slänger blixtsnabbt en filt över hunden, river ner gardinerna och lyckas få ut dem genom altandörren. Soffan brinner med full kraft och jag hittar pulversläckaren i hallen som jag får igång. Hela vardagsrummet täcks av en blandning av pulver och rök. Då dyker ungen upp igen och skrattar vansinnigt, som Nicholas Cage. Han har fortfarande brännaren i handen och jag minns vagt att den har en kapacitet på 40 minuter. Är den utvecklad för markstrid, tänker jag och försöker samtidigt komma på ett sätt att desarmera den onda dockan.
-Ska jag göra på dig nu? Frågar jag så mjukt det bara går, trots att jag ser ut som något ur en splatterfilm. Pojken nickar lite aningslöst, tar ett par steg framåt och ger mig brännaren. Jag tittar på den leende psykopaten framför mig och tömmer resten av pulversläckaren i ansiktet på honom. Sen kastar jag brännaren i soporna tillsammans med tidningen som jag egentligen aldrig ville ha.
Vi lärde oss alla en läxa den kvällen.