En nöjd kund.

-Du kan för fan inte skriva om att du glor tyska turister i röven, det fattar du väl själv? Det var marknadschefen för reseföretaget som stod någonstans i världen, antagligen med ett överdimensionerat bluetooth-headset på huvudet och skrek i telefonen åt mig när jag promenerade utmed kajen i Palma.

-Du skulle ju skriva något för vår kundtidning som lockade till att resa till Mallorca, fortsatte han irriterat.

-Du bad mig ge mitt personliga perspektiv, svarade jag avkopplat och drog några giriga bloss på E-cigaretten som jag riggat med opiumolja och myntablad.

-Ingen kommer att vilja resa till Palma efter den bilden du gav i din senaste text?

-Om du redan vet vad det är som får folk att vilja åka hit, så tycker jag att du ska berätta det för mig. Du får helt enkelt bli en lite skickligare beställare, sa jag och vilade blicken på en lustjakt större än min villa.

Han tystnade i andra änden och jag hörde det välbekanta ljudkulissen av en internationell flygplats.

-Ok, du kan ha en poäng där. Skriv om…..maten, det Mallorcinska köket är storslaget och folk gillar att äta gott på semestern. 

-Så jag hoppar över att folk mest verkar supa, knulla, sola och festa?

-Det är väl klart som fan att du gör, ylade han så att det distade i min telefon.

-Ok, jag skrev ju om calamares i förra inlägget så den biten är väl avklarad. Så vad har vi kvar? Paella, tapas, pinchos. Tre rätter som egentligen är exakt samma sak. Matrester som blandas i en gigantisk stekpanna eller fördelas i löjligt små portioner på ett fat eller en pinne. Om de inte dränks i olja så är de gärna friterade. Skaldjur och fisk, som borde vara en söndagspromenad för dem att tillaga, visar sig vara rena rama Golgatavandringen. Fisken överkokas konsekvent och skaldjuren smakar dy, vilket får mig att misstänka att de odlas utanför reningsverkets utlopp bredvid katedralen. Köttet misshandlas på samma…..

-Anders, jag vet inte hur vi ska kunna komma vidare om du har den här inställningen.

-Jag har en positiv avslutning om spansk mat.

-Låt höra.

-Det absolut bästa med det spanska köket är när maträtten slussas ut genom valfri kroppsöppning.

-Har du inte skrivit något positivt om Palma? frågade han uppgivet.

-Oh jo, svarade jag.

-Något som går att trycka, menar jag.

Jag sög ett djupt bloss på E-cigaretten och lät det gå ett par sekunder innan jag började.

-Duvornas flyktiga skuggor på gatstenarna när de lättar från hustaken. Palmbladens vajande mönster på husfasaderna i gryningen. Det blågröna havet som envetet slår mot klippor. De trånga grändernas hemligheter. Ljumma kvällsvindar, lika varma som din älskades utandningsluft. 

Det var tyst en lång stund efteråt. Jag hörde något som lät som en snyftning innan han pratade igen.

-Nu blev jag alldeles rörd Anders, det där var precis vad vi behövde.