Bättre än att simma med delfiner.
anders tempelman
När solen gått upp och en tunn dimma låg över Comosjön gick jag ner till stenbryggan. Jag schasade bort åtta änder och deras luddiga ungar innan jag naken gled ner i det klara, spegelblanka, sötvattnet. Jag simmade utåt sjön, samtidigt som jag betraktade bergstopparna som omgärdar sjön. Det är någonting speciellt med att bada naken. Kanske är det kvarleva sedan fosterstadiet, eller så är det kittlingen över att vara naken på en offentlig plats.
Plötsligt såg jag en annan man som också tog av sig naken och gick ner från min brygga och simmade ut i sjön. Jag tänkte inte mer på det och simmade ryggsim med blicken mot ett sjöflygplan som just lyfte. Plötsligt noterade jag att mannen crawlat ikapp mig och låg bredvid och började imitera mitt ryggsim. Eftersom jag visste att han hade ett hus i området så kände jag omedelbart igen Clooney och nickade till en tyst hälsning. Han nickade tillbaka och log sitt härliga leende.
Som på en given signal började vi simma synkroniserat, med en artistisk fördröjning i varje simtag. När armen var som högst så pausade den en sekund, innan den drevs ner i vattnet och ersattes av den andra armen som restes. Harmoniskt rörde sig George och jag genom det blågröna vatten. Helt synkroniserat roterade vi plötsligt och övergick till ett sublimt fjärilssim. Likt två sjöfåglar på väg att lyfta flaxade vi graciöst fram över sjön. Som på en given signal dök vi sen ner under ytan. Vi stannade med huvudena mot botten innan vi sakta och i sublim harmoni sträckte upp varsitt ben upp mot vattenytan. Först syntes bara våra tår, sen reste sig våra ben ur vattnet som två håriga skulpturer, innan de sakta roterade för att sen som på en given signal sjunka ner under ytan igen. Därefter flöt vi upp till ytan med våra fotsulor mot varandra och armarna utsträckta. Som en spegelbild av Da Vincis ”Den Vitruvianska mannen”.
Sen snurrade jag och fattade Georges anklar och han crawlade med sina armar, samtidigt som jag sparkade med mina ben. Vi förvandlades till en crawlande varelse på dryga 4 meter som forsade fram genom vattenytan med en imponerande hastighet.
Slutligen steg vi upp på bryggan, tog på oss våra morgonrockar och flip-flops.
-Thanks for the swim, sa George och drog med händerna genom sitt fuktiga hår.
-Same time tomorrow?
-You got it.